Nu pratar vi om att det är Lutherår, reformationsår 1517. Ibland leker jag med tanken att man skulle göra ett stort jubelår 2021 Nya Testamentets översättning, eller -34 – hela Bibeln på folkspråk. Det är ju värt att fira. Eller om man skulle fira lilla och stora katekesen,
plötsligt undervisar vi om vad kristen tro är. Jag kan inte låta bli att tänka på
när han gifter sig med Käthe att präster får lov att gifta sig och leva ett familjeliv och de konsekvenserna det fick. Vad säger ni? Vad skulle man kunna plocka ut
för händelse – det här skulle vi vilja fira. Att det skulle vara så långt att man
bara skulle välja ett tillfälle Vi firar ju -21 här i Sverige, bibelöversättningen
kom inte förrän -22, men han började skriva då Det är ju en jättebra sak att fira
Vi firar ju Gustav Vasa, när han blev vald till dalkarlarnas hövitsman och påbörjade
en reformation i politiken såväl som i religionen Har det varit på tal någon gång att man
ska fira de andra årtalen Tittar man i Danmark så firar man allt som Luther
gjorde redan från början I Sverige är det en distans till Luther som person
man kan vara kritisk mot Luther och lilla Katekesen Poängen med reformationen ur svenskt vidkommande
är att Guds ord kommer i ljuset igen. Det har med bibelöversättningen att göra
och det är inte bara så att nu kunde man gå hem och läsa och det var framförallt ingen som hade råd
med en bok mer än ett visst antal personer Det fanns inte bokhyllor hemma hos folk,
så pass förmögen var man inte Men det skulle höras och det skulle
predikas över det i gudstjänsten så hel gudstjänsten omdanas så det blir
tydligare hur nåden delas ut i ord och sakrament Det är ju det reformationen handlar om djupast
tycker jag När jag går i kyrkan idag tänker jag att det
är ett reformatorisk arv vi faktiskt förvaltar när predikan är bra Då finns det också en spännande
förståelseaspekt som jag tycker är otroligt häftig för att jag är intresserad av utbildning. Det är
någonting i det som vi också ser idag när vi säger att “utbildning är viktigt.
För tredje världen till exempel Den här förståelseaspekten, 1500-talet är en muntlig
kultur så det handlar om att höra men likväl i det långa historiska formatet
så får vi ju läsande människor Och vad gör det med oss när vi sitter med texter
och förstår och börjar nysta i det. En sak som jag tror vi behöver minnas är
att världen är inte bara så som den ser ut här utan texter visar mig något annat och det
är nästan revolutionerande i vissa sammanhang Kanske inte längre här, men jag träffade en gång
någon som jobbade i Manila med flickor som hamnade på bordell. De tror, sa han, när man
försöker få dem därifrån att det är så livet är beskaffat. Men en utbildning kan få dem att
se att det som de har varit med om så behöver inte livet vara. Och då får man syn på sprängstoffet i
förståelsen. Att texter faktiskt kan “bända” upp
någonting på individnivå. Vad gör det med ett system om vi öppnar upp
för den aspekten. Då skulle man kunna lägga till utöver det här
med bibelöversättningen också katekeserna förstås och att man faktiskt sätter igång ett folk-
bildningsprojekt. Skolor öppnar för både pojkar och flickor
redan från början Han kräver detta “Ni måste göra det”
“Ni måste satsa pengar på detta” Det är till och med viktigare än försvaret
så kan han argumentera Ska du förtrycka ett folk så ska du stänga
skolorna Men vill du riskera att bli bortröstad någon
gång ska du satsa på skolorna Det får politiska konsekvenser. De som brukar kallas de “stora biskoparna”
på 1600-talet Laurentius, Paulinus,Pontus osv. höjer nivån
på läs- och skrivkunnighet Den är högre än vad den är i Frankrike
på 1700-talet. I detta land i Europas periferi har man
möjlighet att formulera en åsikt och hävda den till och med i skrift Sen blir man ju straffad för den om den är
för radikal Men man kunde och det tror jag att det är
det som på sikt Luther har ett kyrkligt intresse. När biskopen
kom och gjorde visitation så kunde han fråga pigan om prästens
evangelieförkunnelse Just i det ögonblicket är pigan inte bara
en piga utan kung och präst ett allmänt prästadöme och förväntas
kunna svara Det är otroligt radikalt. Jag läste en artikel
som Eva Östberg skrev om likpredikningar i 1600-talets Sverige där man prisar den avlidne. Hon tittar på avlidna flickor som det handlar om Det som tas upp är förståndsgåvan
“Hon läste” . Hon är inte något som man inte förväntade sig. “Det där ska inte en flicka kunna” och det är i 1600-talets bondesamhälle
I Sverige Det blir ju också en aspekt på reformationen
men också en aspekt på vår eftertanke på varför vi firar. Firandet kanske egentligen
inte handlar om det som hände då utan det som händer nu. Reformationen
fick politiska konsekvenser och har idag politiska konsekvenser. Just med folkbildning och förmågan att säga
emot, ifrågasätta Om man säger att teserna också handlade om
en professor som vågade ifrågasätta och säga “kan detta stämma?” och så
fick han inte ställa de frågorna Katekesarbetet, det var väldigt muntligt också Vi har ofta vår förståelse över hur det
gick till närmast från… En del av prästerna är skojiga, men det blir
lite nidbilder när flickan i Astrid Lindgrens bok svarar att det är Ask och Embla och inte Adam
och Eva Man bad in bönerna, man berättade in de
bibliska berättelserna ett väldigt muntligt lärande. Verkligen inte
korta frågor med svar För där var det den katekestraditionen på
1700-talet Det är en katekes och dess utveckling med
750 frågor och svar och då ser man inte riktigt att det för
Luther egentligen handlade huvudsaken i gudstjänsten Det är tron, det är Fader vår, dopet, nattvarden.
Buden fungerar som en slags biktspegel Det är gudstjänsten det handlar om, det ser
du inte när det är 750 frågor och svar Det framstår mer som viktiga svar på allt I detta att våga förhålla sig till inte den
stora mängden utan det lilla Jag hade svensklärare i högstadiet som
tvingade oss att lära en dikt utantill om djup förtvivlan när vi var 13 år och det
var lite “hånigt” och han hade lagt upp fina diktböcker. Men vi lärde oss en dikt om djup förtvivlan och när man är 13 år är orden stumma för en “Jag skulle kunna väcka var och en av er fem
på morgonen och den ska finnas i ryggraden” Och så glömmer man den, men på en klassträff
i medelåldern så kommer frågan “är det någon som inte har använt sig
av dikten?” Hans förklaring var: när allt annat rämnar
så ska det finnas en ryggrad och hålla sig till och då är det de här orden. Då blir de inte
stumma längre Vi glömmer bort den styrka som vissa få
men återkommande sakerna som bara får “sitta” På de goda dagarna är det bra, men det är
de andra dagarna när trösten behövs Det är Geijers det, Kolagossen som rätt kan bejda sin
Fader vår. Han räds varken fan eller trollen man kan saken som engelsmannen säger “By heart”,
utantill man kan det av hjärtat, man har redskap.
Ungefär som psaltarpsalmerna Då skulle jag vilja lägga till. Ska vi fira
något som kan vi fira den evangeliska psalmsången. på bred front. Med många olika författare
Det är inte bara Luther som skriver psalmer Psalmsången har precis den funktionen, men
idag står vi väldigt nakna Vi vet var vi ska slå upp det Luther säger väl också att det spelar ingen
roll vilken översättning av Herrens bön man ber bara man kan den utantill. Att ha den med sig
när det gäller Om man då ska runda av det vi pratar om.
Reformationen har betydelse för oss. I stort och smått, i positivt och negativt.
Det är viktigt att hålla fast vid var vi står idag och hur vi vill ta ansvar för det och
bära det vidare. Ett av de områdena måste också vara att
hitta tillbaka till varandra inom kyrkan att vi är en kyrka. Det finns mycket en ekumenisk potential hos Luther.
Det kan låta paradoxalt, men just det att han argumenterar för Ecclesia Magna, vilka
kännetecken en kyrka har Man tänker på den stora kyrkan och på den
lokala församlingen där ska de här tecknen vara tydliga. En “stackars förvirrad människa”
ska hitta in i den gemenskapen kring ordet och sakramenten. Det är så han målar upp
det 1539. Det här borde man kunna utnyttja bättre ekumeniskt Jag tycker att han är spännande för att de
här 500 åren inte har lyckats polera honom särskilt mycket han lyckas faktiskt framstå så splittrad och
komplicerad som jag tror att han var Det är spännande med de människor som inte bara
låter sig bli hjältar i någon marmorlik värdighet utan som ger oss det splittrade Som biskop vill också säga att inte är Luther
vi strävar efter, längtar efter eller dyrkar utan det är Kristus som Luther som försökte
peka på och påminna oss om Därför så tackar jag er så hemskt mycket för ett
spännande samtal som skulle kunna hålla på
hur länge som helst. Jag tänkte jag skulle få in din företrädare,
han säger det så bra. Anders Nygren säger att forskningen intresserar
sig för Luther, det är inte för att vi ska ta reda på hur han händelsevis menade eller tänkte i den
ena eller andra frågan utan det sker för att och i den mån
han kan hjälpa oss till en djupare förståelse av evangelium. Det finns saker som vi sorglöst
kan lämna åt sidan och det finns annat vi kan ha hjälp av Det är det han riktar strålkastarljuset på,
det är häftigt. Kan man få mer kaffe nu? Det kan man säkert,
tack så mycket!